Ångest / Fredag 21.30
Ångesten står mej upp i halsen, vet ej vart jag ska ta vägen?
Vet ej vad jag ska göra av den, jag går & går men jag kommer
ingenstans, jag står stilla, varför?
Jag vill kunna flytta mej men det kan jag inte, VARFÖR?
Mari, stefan, varför lämnade ni mej?
varför ge mej denna smärtan? ni kunde ha stannat kvar,
kvar här hos mej, vi hade fått det bra ihop jag vet det,
vi tre skulle fått ett värdigt liv, men ni stack,
ni bara gav upp, jag kämpar, kämpar så det spränger inom mej,
det gör så förbannat ont, ni kan aldrig ana vilken besvikelse,
rädsla, sorg ni lämnat mej/oss. ALDRIG att ni kan ana det.
Samtidigt så vet jag att ni vill inte att jag ska sörja er, men jag
kan inte sluta göra det för jag saknar er så det spricker inom mej,
mitt hjärta läcker, sakta rinner det ut, snart e det slut,
jag e helt slut, jag orkar inte mer med detta snart,
jag e så matt, less på denna skiten. Jag vill inte sörja,
jag vill inte ha ont, jag vill inte gråta eller så men det bara blir så,
varför? Varför denna ilskan inom mej? skulle kunna mörda någon,
sån ilska jag bär inom mej, helvete vad jag blir förbannad,
på mej själv, på er som lämnat mej, jävla as ni e.... Faaaan ta er.
I mitt huvud så slåss cellerna om att vad jag ska göra, säga
men inget blir rätt, det e bara helt dött. fatta det, helt jävla dött.
Det finns ingen rättvisa, det finns ingen gud, men finns det en gud så
lovar jag på heder & samvete att jag ska pissa på honom när jag själv dör.
Jävla as.
Det finns kärlek & hop, det finns värme & ett ljus där ute, men jag
hittar inte ut dit, varför går jag fel?
Vart ska jag gå? Hur kommer jag dit?
Hur hittar jag vägen? jag förstår inte, jag gör inte det.
Fuck U God,
Mitt hjärta blöder för dej Mari & Stefan
Vet ej vad jag ska göra av den, jag går & går men jag kommer
ingenstans, jag står stilla, varför?
Jag vill kunna flytta mej men det kan jag inte, VARFÖR?
Mari, stefan, varför lämnade ni mej?
varför ge mej denna smärtan? ni kunde ha stannat kvar,
kvar här hos mej, vi hade fått det bra ihop jag vet det,
vi tre skulle fått ett värdigt liv, men ni stack,
ni bara gav upp, jag kämpar, kämpar så det spränger inom mej,
det gör så förbannat ont, ni kan aldrig ana vilken besvikelse,
rädsla, sorg ni lämnat mej/oss. ALDRIG att ni kan ana det.
Samtidigt så vet jag att ni vill inte att jag ska sörja er, men jag
kan inte sluta göra det för jag saknar er så det spricker inom mej,
mitt hjärta läcker, sakta rinner det ut, snart e det slut,
jag e helt slut, jag orkar inte mer med detta snart,
jag e så matt, less på denna skiten. Jag vill inte sörja,
jag vill inte ha ont, jag vill inte gråta eller så men det bara blir så,
varför? Varför denna ilskan inom mej? skulle kunna mörda någon,
sån ilska jag bär inom mej, helvete vad jag blir förbannad,
på mej själv, på er som lämnat mej, jävla as ni e.... Faaaan ta er.
I mitt huvud så slåss cellerna om att vad jag ska göra, säga
men inget blir rätt, det e bara helt dött. fatta det, helt jävla dött.
Det finns ingen rättvisa, det finns ingen gud, men finns det en gud så
lovar jag på heder & samvete att jag ska pissa på honom när jag själv dör.
Jävla as.
Det finns kärlek & hop, det finns värme & ett ljus där ute, men jag
hittar inte ut dit, varför går jag fel?
Vart ska jag gå? Hur kommer jag dit?
Hur hittar jag vägen? jag förstår inte, jag gör inte det.
Fuck U God, Mitt hjärta blöder för dej Mari & StefanKommentarer
Trackback
